KORT OM SIDAN

Den här sidan är till för dem som är intresserade av att läsa om hur det kan vara att ha ett litet barn med Cystisk Fibros (CF). Vår lille son Simon var två månader gammal när han fick diagnosen, men ända sedan han föddes har jag (Simons mamma) fört dagbok över hur jag har upplevt vår situation och vårt liv tillsammans. Ibland skriver jag mycket om CF, men oftast är det ganska alldagliga blogginlägg. Vid sidan av Simons behandling lever vi ju ett helt vanligt liv.

Läs mer om Simon

 

BLOGGARKIV

  • juni 2016 (2)
  • april 2016 (2)
  • mars 2016 (1)
  • januari 2016 (1)
  • december 2015 (1)
  • november 2015 (1)
  • september 2015 (2)
  • augusti 2015 (1)
  • juli 2015 (1)
  • juni 2015 (2)
  • maj 2015 (1)
  • april 2015 (1)
  • februari 2015 (1)
  • januari 2015 (1)
  • december 2014 (2)
  • november 2014 (2)
  • oktober 2014 (2)
  • augusti 2014 (2)
  • juli 2014 (2)
  • juni 2014 (2)
  • april 2014 (1)
  • januari 2014 (2)
  • november 2013 (1)
  • oktober 2013 (1)
  • september 2013 (1)
  • juni 2013 (2)
  • maj 2013 (3)
  • april 2013 (2)
  • mars 2013 (1)
  • februari 2013 (1)
  • januari 2013 (3)
  • december 2012 (2)
  • november 2012 (3)
  • oktober 2012 (1)
  • september 2012 (1)
  • augusti 2012 (1)
  • juli 2012 (2)
  • juni 2012 (1)
  • april 2012 (1)
  • februari 2012 (3)
  • december 2011 (2)
  • november 2011 (3)
  • september 2011 (1)
  • juli 2011 (3)
  • juni 2011 (1)
  • maj 2011 (2)
  • mars 2011 (2)
  • februari 2011 (1)
  • januari 2011 (1)
  • december 2010 (1)
  • november 2010 (1)
  • oktober 2010 (4)
  • augusti 2010 (1)
  • juli 2010 (2)
  • juni 2010 (2)
  • april 2010 (2)
  • februari 2010 (1)
  • januari 2010 (1)
  • december 2009 (1)
  • november 2009 (2)
  • oktober 2009 (2)
  • september 2009 (1)
  • augusti 2009 (1)
  • juli 2009 (3)
  • maj 2009 (2)
  • april 2009 (3)
  • mars 2009 (3)
  • februari 2009 (1)
  • januari 2009 (1)
  • december 2008 (1)
  • november 2008 (2)
  • oktober 2008 (4)
  • september 2008 (2)
  • augusti 2008 (3)
  • En lillebror!

    20 februari, 2010

    Nu har Simon blivit storebror! En liten Viktor har vi här hemma sedan knappt en månad tillbaka. Lika söt som Simon när han var nyfödd, men de är inte speciellt lika till utseendet. (Fast de har exakt samma minspel, rätt kul att se). Obeskrivligt gulligt och mysigt är det ju såhär i början när han är så himla liten, men man är rätt trött också. Viktor är enormt snuttig av sig så det blir väldigt mycket amning och när jag inte ammar så vill jag ju hinna med Simon lite… så jag får aldrig nån tid till att sova på dagarna sådär som jag gjorde när Simon var nyfödd. Och man har absolut ingen tid över för egna intressen – varken jag eller Johan – man har ju alltid minst ett barn att ta hand om. (Fast jag kan ju i alla fall sitta med laptopen eller kolla på TV när jag ammar). Men men, det är väl så det ska vara i början när man är tvåbarnsförälder, speciellt till barn med så liten åldersskillnad.


    Viktor

    Simon har i alla fall tagit det hela ganska bra. Han verkar förstå att Viktor är en familjemedlem som har kommit för att stanna och än så länge har han inte visat prov på någon avundsjuka mot sin lillebror. Eller förresten, lite då och då hittar han på diverse väl medvetna busstreck mitt framför näsan på mig när jag sitter och ammar. Bättre med negativ uppmärksamhet än ingen uppmärksamhet alls… men annars så har han inte gett sig på Viktor och slagit honom eller nåt sånt än i alla fall. Mestadels bryr han sig faktiskt väldigt lite om honom. Han påtalar i och för sig gärna när Viktor skriker (säger Oj! Gicko! …Viktor alltså) och det händer att han vill hjälpa till att gunga på babysittern. Och ibland drar han i Viktors kläder eller vill peta honom i ansiktet, men oftast verkar han tycka att lillebrorsan är ganska ointressant. Det ska bli spännande att se hur förhållandet mellan dem utvecklas allt eftersom tiden går.

    Annars då? På CF-fronten har det inte hänt så mycket direkt. Simon har ätit rätt dåligt överlag den senaste tiden (vill helst inte ha något annat än gröt, välling eller fruktpuré) och sist vi var på månadskontroll hade han gått ned lite i vikt. Det är första gången det hänt sedan han fick sin diagnos… men det är nog inget att oroa sig för tror jag. Simon har ju fått åtta nya tänder inom loppet av fyra månader och vid varje tandsprickning har det varit mer eller mindre matvägran. Sedan har han haft två infektioner på sistone också (typ förkylningar alltså, som har behandlats med Spektramox) och även här har aptiten blivit lidande. Så det har ju inget med Simons sjukdom att göra… Han har i alla fall mått väldigt bra på det stora hela under väldigt lång tid nu. Det är så skönt att känna att behandlingen funkar!


    Simon har lärt sig bygga med klossar. (Tornet till höger har jag hjälpt till lite med…)

    I övrigt så har Simons finmotorik utvecklats en del på sistone. Bland annat har han lärt sig att bygga med lego (eller Duplo heter de nog förresten – såna där stora legobitar ni vet) och med klossar. Inga avancerade saker får han till än utan bara torn, dvs kloss på kloss på kloss eller motsvarande med lego. Och sedan så har han ju såna där formklossar som man ska passa in i hål på en låda – en rund, en kvadratisk, en rektangel osv… och nu har Simon lärt sig att få i alla klossar utom de trekantiga. Det var jättelänge som han bara fick i den runda, men nu äntligen! Han har nog överlag lite mera tålamod att sitta med sådana saker nu än för några månader sen. Samma sak med böcker förresten: förr ville Simon aldrig höra på mer än ett par sidor åt gången i de enklaste små barnböckerna. Nu kan vi ofta läsa ett tiotal sådana böcker på raken utan att han tappar intresset. Och vi sitter ofta och samtalar lite kring bilderna också. Simon brukar peka på små detaljer och fråga vad det är och när det är djur (det är det ju väldigt ofta i barnböcker) så tränar vi på hur de låter. Många nya ord lär han sig, både vid bokläsningen och i övrigt. Jag väntar med spänning på att få höra tvåordsmeningar här framöver. Det borde inte ta så lång tid nu…

    Kommentera